Politik

Individen och samhället

Vi människor har kapacitet att uträtta fantastiskt gott, men också bottenlöst ont. Det som avgör vilken av dessa som dominerar är samhället och dess institutioner och normer. Ett huvudmål måste vara att skapa ett samhälle som ger drivkrafter att göra gott. De flesta människor har också en önskan om både frihet och gemenskap. Men riktig gemenskap bygger också på frihet; möjligheten att välja om man vill vara med eller inte.

Den som föds i en koja ska kunna sluta i ett slott. Alla måste få goda chanser tidigt i livet för att kunna utvecklas, då avgör den egna förmågan framgången. I centralstyrda samhällen – eller där staten utjämnar livets utfall så det blir likadant oavsett vad man gör – styr andra över livet. I planekonomin vinner särintressen, i diktaturer vinner medlöpare, men i ett fritt samhälle vinner vem som helst som gör en insats.

Vi har många olika roller; i familjen, på jobbet, i föreningen. Allt detta är samhället vi lever i, det bygger på en mångfald av spontana ordningar. Ideologier av skilda slag har önskat styra hela samhället, vilket också har varit det vanliga historiskt. Bara på senare år har en majoritet av världens människor fått leva utan förtryck. Det som staten hanterar måste alla vara med på, det är tvång, bara i samhället råder frivillighet. Frihet förutsätter att staten bara är en begränsad del av samhället.

Friheten och staten

Staten finns för att hantera sådant vi måste sköta gemensamt, som lagstiftning och säkerhet. I dessa avseenden måste staten vara stark. Men under 1900-talet kom staten att växa långt utöver den grunden; idén var att staten skulle ta över det mesta. Människors liv blev bäst om politiker styrde dem från vaggan till graven, ansågs det. Staten och dess tjänstemän drev på. De senaste decennierna har denna utveckling vänts och många friheter har åter ökat.

I många länder har staten gjort allt, och inget har blivit bra. Länder med begränsad statsmakt har däremot uppnått större dynamik, skaparanda och bättre välstånd. Vad staten ska göra och vad som ska ske på frivillig basis i samhället är politikens grundfråga. Staten har ingen legitimitet att göra det som kan göras bättre på annat sätt. Faktum är att mycket mer än idag skulle kunna göras bättre av andra än staten eller det offentliga.

Idéer och förändring

De senaste decennierna har världen blivit dramatiskt mycket friare, politiskt såväl som ekonomiskt. Globaliseringen har öppnat möjligheter som har lett till kraftigt ökat globalt välstånd och minskad fattigdom. I västvärlden har vi reformerat bort från den stora staten och gjort mycket som förr ansågs otänkbart – från fria telemarknader till plattare skatter och valfrihet och konkurrens i välfärden. Allt detta har blivit radikalt bättre.

Men inget bara händer. Sovjetunionens sammanbrott var centralt. Men mest avgörande var idéstriden, att ledare som Margaret Thatcher och Ronald Reagan tog upp kampen. Utan starka idéer kan ingen genomgripande förändring ske. Politik är att konsekvent genomföra en välgrundad idé om hur samhället ska utvecklas. Självklart måste politiken vara pragmatisk nog att identifiera stegen framåt, men utan en principfast linje åstadkoms inget långsiktigt.

Europa och Sverige

Vi är vana vid att höra att vår världsdel Europa släpar efter, är stel och överreglerad, och att kineserna eller indierna snart tar över. Men faktum är att Europa har varit världens ledande reformområde det senaste decenniet. Från Europa kommer nu Skype och Bluetooth. Den ekonomiska krisen har också drabbat Europa, men fundamenten har förbättrats. EU måste ha fokus på att riva hinder och underlätta fortsatt tävlan mellan länder om fortsatta reformer.

Frihandeln, entreprenörerna och reformkraften gjorde Sverige rikt. De senaste decennierna har även vi reformerat – från skolpeng till nytt pensionssystem och avregleringar. Därför är Sverige nu betydligt mer innovativt och spännande än när filmen Sällskapsresan kom. Inte heller de svenska reformerna var självklara eller gratis, tvärtom sågs de som omöjliga eller onda. Nu hyllas det nya, och slutsatsen bör vara fler fortsatta liberaliserande reformer.

Reformagendan och moderaterna

Min uppfattning inför valet 2010 är att Sverige behöver en idébaserad politik med en ambitiös reformagenda. Det finns problem att lösa – som vårdköer och ungdomsarbetslöshet – men också nya möjligheter att uppnå. Inför val vill en del politiker avstå från förändring, men jag tror på att säga det man menar och mena det man säger. Jag vill arbeta för en rad förändringar, i den riktning som har förbättrat så mycket i så många länder på senare år.

Moderaterna är ett parti med ett imponerande arv av insatser för frihet. Partiet har bredd och kompetens. Jag vill bidra till framgång för moderaterna, och till att partiet blir en starkare reformkraft. Runtom i landet finns många kloka moderater som vill förändra och arbetar för att förnya lokalt. Tillsammans kan vi utveckla vår nyfikenhet på framtiden, tänka fritt och utveckla en politik som förbättrar Sverige.

Frihet, företagande och förändring

Därför frihet, förändring och företagande! Friheten kan och bör öka, från vardagsfriheter som att köpa vin på söndagen till makten över inkomsten, välfärden och tryggheten. Företagande behöver underlättas, från färre regler och lägre skatter till flexiblare regler på arbetsmarknaden. Vi måste underlätta omställning till det nya. Entreprenörer skapar hela tiden nytt och bättre, och det gamla kan inte bevaras – men mycket av det nya kan ske hos oss.

Fem konkreta saker jag är för

Fem konkreta saker jag är emot

Ytterligare information

I mina böcker – om ekonomisk tillväxt, företagande, välfärd och reformstrategi – utvecklas mina analyser och idéer. I en lång rad olika rapporter likaså; om arbetsmarknad, välfärdsföretagande, sjukvård och skatter. Här finns böcker och rapporter.

Nedan följer ett urval artiklar – ofta med kloka medförfattare – som utvecklar resonemang i centrala frågor.

Fler artiklar finns här.